Idag ligger dimman som en grå, varm, fuktig filt över Världens Ände. Idg är det en dag då det aldrig kommer att bli ljust. Klas, katten alltså, låg och drog sig i duntäckena medans jag och R tvingades upp i mörkret. Han masade sig upp, sent om sidor, för att äta lite seniorfoder och gå ut och pinka. När vi störtade i väg ut i mörkret gick han in igen. Det var väl för att vältra sig i duntäckena hela dagen. Ingen normal människa kommer att känna sig vaken denna dag och man undrar varför ingen gör som Klas, stannar hemma och sover. Nej, vi människor plågar oss igenom mörkret och arbetar som dårar, för att kunna vara lediga när ljuset kommer igen. Helt och hållet tvärt emot människans natur. Vi är gjorda för att ta det lugnt och sova mycket när det är mörkt på året och arbeta mer och sova lite när det är ljust. Så gjorde vi människor förr i tiden. Man undrar om vi människor är riktigt kloka egentligen?