Jag vill inte på något sätt hänga ut någon, om nu någon skulle känna igen sig i följande historia. Men vissa saker är antingen för besynnerliga eller alldeles för otänkbara för att få glömmas bort. En person som brukar tvätta i min tvättstuga, tvättade som vanligt sin tvätt en sensommardag i år. Personen brukar sällan ta hand om sin tvätt, utan den brukar kunna ligga kvar i maskinen ett tag, tills nästa person vill tvätta. Ibland flera dagar senare. När jag skulle tvätta fick jag som vanligt lyfta ut flera dagar gammal tvätt ur maskinen. Innan jag öppnade luckan såg jag en groda ligga innanför glaset i luckan på maskinen. ”Återigen en av sonens leksaker som blivit tvättade”, tänkte jag. När jag öppnade luckan och tittade närmare på grodan såg jag att det inte var en leksaksgroda, utan att det hade varit en levande padda. En padda som blivit tvättad i 40 grader. Det var vår källarpadda som blivit tvättad. Ibland bor det en padda i källaren när somrarna är varma. Där är det svalt och fuktigt. Paddorna brukar bli tama och de gillar att bli matade med små gröna larver, som gillar att äta upp våra vinbärsbuskar. De smaskar i sig larverna som om de vore chips. Nu hade den här källarpaddan gått en kvalfull död till mötes bland smutskläder, tvättmedel och 40gradigt vatten. Den var platt efter centrifugeringen och lättkokt. Jag satte på mig plasthandskar för att slippa ta i det koagulerade paddslemmet och bar ut den till R: s kompost, där jag grävde ner den. Helt klart en värdig paddbegravning. Jag berättade historien för min vän tidningsmannen P, som satt och skrev tråkiga löp om trista händelser. Jag föreslog att han skulle skriva om hur personen, som brukar tvätta i vår tvättstuga, hade tvättat en padda och sedan skriva ett löp om det i stället. Hans förslag till löp för en sådan nyhet skulle då ha blivit Rengjord padda inne på sista varvet.